Hörde på radions P1 om detaljer i USA:s krig i Irak. Amerikanerna försökte t ex få irakiska krigsfångar att lämna ifrån sig hemliga uppgifter. Man lät ljuset vara tänt dygnet runt i fångcellerna och samtidigt sände man ut ett brus genom högtalare, för att störa fångarnas sömn så mycket som möjligt. På så sätt skulle man bryta ner fångarnas motstånd.
Men fångarna brydde sig inte. Då bytte man ut bruset mot musik. Man testade olika slags musikstilar: jazz, opera, klassiskt osv. Men fångarna var lika omöjliga hela tiden, man påverkades inte ett dugg av vare sig av det ständiga ljuset eller av de olika musikformerna.
En dag lade man på en country & western-skiva. Och då blev det resultat. Fångarna fullständigt bröt ihop. Det var det värsta oljud som de råkat ut för och för förhörsledarna blev det rena julafton. Fångarna formligen sprutade ut alla hemliga uppgifter, bara de slapp att lyssna till det hemska oljudet.
Något att tänka på när vi lyssnar på ”deras” musik. Själv har jag väldigt svårt för det mesta av den arabiska musiken. Helst vill jag inte alls lyssna på den, eftersom jag tycker att det låter för dj-igt helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar