(... fortsättning)
- All alkoholförsäljning var i statlig regi.
- Det fanns ett spelbolag, och det ägdes av staten.
- Ett av världens få länder där staten ägde apoteken.
- Alla större städer hade bostadsbrist.
- Fackföreningarna var officiellt enbart intresseorganisationer, men hade mycket stor makt i realiteten.
- Staten byggde på "Lika lön för lika arbete"-principen. Under 60-talet förändrades målsättningen till "Lika lön för allt arbete". Målet då var att en städerska på sjukhuset skulle ha samma lön som kirurgen. Under den ekonomiska nedgången på 80-talet hade man gått över till "Lika lön oavsett arbete", ett tillstånd man försökte uppnå genom skatter, bidrag och subventioner.
- Under 50- och 60-talen var pensionerna på ungefär samma nivå som den lön man hade haft i arbetslivet. Under 70-talet, och framförallt under 80-talet försämrades pensionerna, i takt med den försämrade ekonomin, successivt till att hamna på cirka 50 % av den lön man hade haft när man arbetade.
- Barnomsorgen var i huvudsak i offentlig regi. De få privata initiativ som fanns försvann efterhand eftersom det var den offentliga som blev favoriserad. Den privata barnomsorgen fick små eller inga subventioner.
- Staten trollade bort arbetslösheten genom att helt försörja de som inte hade arbete. Officiellt sa man därför att arbetslösheten var på en mycket låg nivå. Sanningen var att arbetslösheten var runt 20 %.
- I takt med den försämrade ekonomin ökade den svarta ekonomin. I slutet av 80-talet var den svarta marknaden en självklarhet. Den var nämligen en förutsättning för att en vanlig familj skulle klara sin vardagsekonomi.
(fortsättning följer...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar