23 januari 2011

SFI

Hörde på radion att regeringen har avsatt 100 miljoner kronor till bonusar för de nyanlända som klarar av att lära sig svenska enligt de krav SFI (Svenska För Invandrare) har.

”Sedan den 1 september 2010 har det varit möjligt för nyanlända invandrare att bli beviljade en skattefri bonus på mellan 6 000 och 12 000 kronor beroende på hur snabbt hon eller han slutfört vissa kurser inom SFI, Svenskundervisning för invandrare.”

Syftet med bonusen, som beräknas kosta omkring 100 miljoner kronor varje år, är att få fler nyanlända invandrare att lära sig svenska snabbare och därmed förbättra sina möjligheter att få jobb. Här finns beskrivningen av bonusen, som är mellan 6 000 kr och 12 000 kr, och är skattefri och som inte påverkar storleken på andra bidrag: ( http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/08/95/L%E4ttl%E4st%20Nat%20sfi-bonus.pdf  )

Man beräknar att idag klarar bara var tredje elev kraven som SFI ställer upp. I Stockholm finns det 28 000 personer som går på SFI:s kurser. Det betyder att det är drygt 9 000 som klarar av att lära sig svenska. Om vi antar att snittbonusen är 9 000 kronor betyder det att de avsatta 100 miljonerna räcker till drygt 11 000 elever. Och eftersom de 9 000 idag framgångsrika eleverna kommer att lägga beslag på sina bonusar, återstår det pengar till ytterligare 2 000 elever. Som på detta sätt ska motiveras att lära sig svenska. Marginaleffekten är alltså inte så vidare värst.

Men varför ska man lära sig svenska? Man har ju rätt till tolkhjälp vid kontakter med myndigheter, skola, arbete, vårdinrättningar, domstolar osv. Och samhällsinformation ges ju på en mängd språk. Med parabolantenner kan man se hemlandets TV-program och på så sätt hålla sig uppdaterad om vad som händer i världen. Och barnen får ju hemspråksundervisning, så familjen får ett gemensamt språk. Så vad, förutom pengar, kan motivera någon nyanländ att lära sig svenska?

Ett förslag – och nu vet jag att jag beträder minerad mark, eftersom i Sverige hanterar vi invandrare efter ett eget regelverk, där man inte ens får andas ordet ”krav” utan att bli stämplad – kunde vara enligt följande: När en nyanländ kommer till Sverige får han/hon reda på att det från och med nu och två år framåt kommer samhället att stå för all tolkhjälp, precis som det fungerar idag. Under dessa två år får också den nyanlända möjlighet att gratis lära sig svenska, precis som det fungerar idag. Och eftersom det inte finns några andra åtaganden för den nyanlända bör det inte vara något problem att hitta tid för dessa studier. Men efter två år får han/hon själv bekosta all tolkhjälp.

Jag tror att ett sådant förslag skulle tas emot med tacksamhet av varje nyanländ. Detta är ändå långt mer generöst än vad som förekommer i andra länder. T ex är reglerna i Finland så här enligt det finländska Inrikesministeriets hemsida:
”Hur mycket utkomststöd betalas till asylsökande?
Till asylsökande betalas 30 procent mindre av utkomststödets grunddel i form av pengar än till andra som bor i Finland, eftersom de får en del av stödet som förnödenheter (de kan t.ex. se på tv, använda Internet och få städredskap i flyktingförläggningen). T.ex. för en vuxen ensamboende asylsökande är utkomststödet 292,22 euro i månaden. Med grunddelen köper asylsökanden sin mat och sina kläder och betalar sina små hälsovårdsutgifter och andra utgifter. Om den asylsökande får alla måltider från flyktingförläggningen minskar grunddelen med 79 procent. Om personen vägrar språkundervisning och annan verksamhet kan stödet tillfälligt minskas med 20 procent. Asylsökanden får inte sjukförsäkring, barnbidrag eller andra bosättningsbaserade sociala förmåner.”

Inga kommentarer: