Mina senaste inlägg har handlat om några debatter som förts i Sverige under de senaste 50 åren. En gemensam nämnare för dessa debatter har varit det stora mediaintresset och att de har engagerat stora delar av den svenska befolkningen. Ett annat gemensamt element har varit polariseringen. Man har antingen varit FÖR eller EMOT. Några mellanlägen har sällan funnits.
Något annat som har kategoriserat debatterna har varit att när väl ett beslut tagits i frågan har debatten upphört. Den kanske har blossat upp igen efter några år, men den nya ansatsen har aldrig känts "riktigt på allvar".
Och antagligen är det många, som då deltog i debatten, som idag kanske tycker att frågan inte är så livsviktig som den tycktes vara då. Och jag kan mycket väl tänka mig att många som då ”förlorade debatten” i dag i stället i stort har antagit motståndarnas åsikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar