Byggandet av Öresundsbron var ett återkommande inslag i svensk politisk debatt under decennier. Under början av 1990-talet kulminerade debatten. Många debattörer motsatte sig byggandet främst av miljöskäl men också för att det skulle förfula Skåne. Vänsterpartiet och Miljöpartiet var, som vanligt när det gäller utveckling och tillväxt, starka motståndare. Men även för Centerpartiet var bromotståndet länge en central fråga. Centerns partiledare Olof Johansson t o m avgick ur Carl Bildts regering i protest mot bron.
Förespråkarna för bron menade att en fast förbindelse med Danmark var nödvändigt av många skäl. Om regionen runt Öresund, ”Örestad”, skulle kunna utvecklas krävdes bra kommunikationer. På sikt skulle Danmark även få en fast förbindelse, bro eller tunnel, med Tyskland. På så sätt skulle man skapa förutsättningar för en positiv utveckling av detta område i Europa (Norra Tyskland, Själland och Skåne) med dess mångmiljonbefolkning. Och rent filosofiskt skulle en bro vara bättre än dess motsats, en mur.
Sedan förbindelsen byggts har kritiken mot bron närmast tystnat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar