Miljöpartiet. Motion: Genomfartstrafik

Det finns också motioner som blir svåra att förstå av rent logistiska skäl:

Motion

19.11 Genomfartstrafik

1.1 att MP utreder möjligheterna att överföra transittrafik med fordon över tre ton från vägar till järnväg genom våra regioner, där Skåne blir den första försöksregionen.

Rent praktiskt, hur tänker man lösa det här?

När motionen nämner ”över tre ton” handlar det om väldigt många lastbilar. Ska dessa vid Öresundsbron köra upp på järnvägsvagnar och sen per järnväg transporteras till t ex Stockholm för vidare färd till Finland? Eller ska man lasta om vid Öresundsbron, från lastbil till tåg – och sen i Stockholm lasta om från tåg till lastbil – för vidare färd?

Eftersom Skåne skulle bli första försöksregion, tänker man då att ankommande lastbilar ska köras upp på järnvägsvagnar och transporteras till andra sidan Göinge-ridån? Och omvänt, ska finländska bilar stoppas i Alvesta och tas upp på järnvägsvagnar och släppas av i Malmö?

Men Skåne är stort. Det finns ankommande lastbilstrafik i Helsingborg, Malmö, Trelleborg, Ystad och Simrishman som ska vidare till Norge, Finland, Ryssland, Baltikum. Och många lastbilar kommer till Skåne norrifrån på någon av europa- eller länsvägarna, och som ska vidare ut i Europa.  

Motionen anger också att Skåne ska vara ”första försöksregion”. Om hela Sverige ska täckas har vi ankommande och avgående lastbilstrafik i Halmstad, Varberg, Göteborg, Svinesund, Karlskrona, Karlshamn, Kalmar, Oskarshamn, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Nynäshamn, Södertälje, Stockholm, Kapellskär, Norrtälje, Gävle, Sundsvall, Umeå, Luleå, Haparanda. Och jag har säkert glömt några orter. Och mycket av godset som passerar dessa orter ska transporteras vidare genom Sverige till något annat europeiskt land.

Mycket järnväg måste byggas. Många lok och vagnar måste köpas in. Och många människor måste anställas för att hantera omlastningar och ombordkörningar.

Har man verkligen använt någon form av konsekvensanalys när man skrev den här motionen?